Utrymningsplats för rörelsehindrade
Det är viktigt att anpassa förutsättningarna för utrymning utifrån typen av lokal och dess syfte. Vissa lokaler kan vara publika lokaler och arbetsplatser samtidigt. Då gäller både Boverkets- och Arbetsmiljöverkets föreskrifter parallellt.
Krav från Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket ställer krav på att utrymning ska vara möjligt för alla.
Genom AFS2020:1 ställer arbetsmiljöverket bland annat följande krav:
- Utrymning ska vara möjlig för alla.
- Arbetstagare ska ha aktuell kunskap om utrymning och utrymningsvägar.
- Alla ska ha möjlighet att utrymma sin arbetsplats.
- Där egenutrymning inte är möjlig på en befintlig arbetsplats, ska en tillfällig utrymningsplats finnas tillgänglig.
En tillfällig utrymningsplats är en utsatt plats i anslutning till en utrymningsväg där arbetstagare, som på egen hand inte kan utrymma hela vägen till säker plats, på ett säkert sätt kan invänta hjälp. Platsen ska vara väl skyddad mot rök och värme.
Krav från Boverket
Boverket ställer krav på frångänglighet i publika lokaler.
I Boverkets byggregler (BBR) avsnitt 5, framgår det vilka krav som ställs för att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna ta sig ut från en publik lokal. Ett av kraven som ställs, är att utforma utrymningsplatser där ett larmsystem med tvåvägskommunikation är tillgängligt.
Utrustningen ska utformas med skydd mot strömavbrott, till exempel genom batteribackup och avge felsignal vid fel. Säkerheten bör minst motsvara vad som gäller för strömavbrott och felsignal för automatiskt brandlarm enligt BBR avsnitt 5:2511.
Viktigt! Trots att BBR endast ställer särskilda krav på utrymningsplatser i publika lokaler, är det viktigt att agera utifrån samma förutsättningarna även i icke publika lokaler. Ett av de grundläggande kraven på brandskydd, i Plan- och byggförordning (PBF) 3 kap 8 §, är att säkerställa möjligheten för alla personer som befinner sig i byggnadsverkets ska kunna lämna det eller räddas på annat sätt.
Utförande av utrymningsplats
Gemensamt för Arbetsmiljöverket och Boverket är krav på anpassad utrymningsplats för rörelsehindrade. Utifrån presenterade krav, är vår rekommendation för en utrymningsplats att använda ett larmsystem med tvåvägs-talkommunikation.
Tvåvägskommunikation
Ett larmsystem med tvåvägskommunikation kan användas på flera sätt. Punktlistorna nedan visar, våra rekommendationer, för användning av tvåvägskommunikation på en utrymningsplats anpassad till rörelsehindrade.
Anropsapparat
Anropsapparat skall ha funktion för bekräftelse av mottaget larm.
- Anropsapparaten placeras i utrymningsplatserna
- Monteras 0,8 m ovan golvet, lätt nåbar för rullstolsburna.
- Anropsapparaten bör vara grön eller röd för utrymning med tryckknapp för att larma.
- Indikering ska visa när larmet mottagits.
Tänk på att det inte är lämpligt med akustiska larmdon (sirener) på utrymningplatsen, då det kan påverka hörbarheten av tvåvägskommuniktion. Optiska larmdon (blixtljus) är att föredra som komplement.
Centralutrustning
Larmöverföring till ständigt bemannad plats bör finnas.
- Centralutrustning placeras på bottenvåningen, fördelaktigt i anslutning till angreppsväg för brandförsvaret, där brandlarmets tablå är placerad.
- Ytterligare placeringar av centralutrustning kan vara lämpligt beroende på lokalens verksamhet.
- I centralutrustningen skall det framgå varifrån larmet kommer.
- En funktion för att stänga av systemet och endast aktivera vid utrymning kan vara aktuellt, till exempel i skolor eller andra lokaler med risk för falsklarm.
Tänk igenom vem som ansvarar för ta emot larmet. En säkerställd funktion, för mottagna larm samt hur assistans att få ut rörelsehindrade, bör finnas lokalt i byggnaden. Tiden att invänta Brandförsvaret kan upplevas som väldigt lång, god kommunikation med de drabbade är därför viktig.
Skyltning
Skyltar* enligt AFS 2020:1 skall finnas i och på väg till en tillfällig utrymningsplats.
*Skyltens utformning kommer från standarden SS-EN ISO 7010:2012/A4:2015 Graphical symbols – Safety colours and safety signs – Registered safety signs. Utgåva 1. Upphovsrätten till standarden tillhör SIS, Svenska Institutet för Standarder, Stockholm, Sverige.
Har du följdfrågor eller funderingar?
Kontakta oss gärna!
Kontakta Mikael Eriksson